Vi fyllde ju i frågeformulärer inför L's utredning. De är iväg skickade. Idag fick vi ta del av förskolans svar på samma frågor. En del av svaren låg ungefär lika/var lika. Vissa var olika. Men det som jag reagerade på är vissa saker som jag måste varit blind för..... Nu blir det verkligen intressant vad återgivningen av utredningen kommer att bli.
Jag kände plötsligt lite sorg i magen. För ett ögonblick. Just dom svaren var jag inte riktigt förberedd på.
Min sambo tillika pappa till L är en riktig tröst. Han sa att det var bra att vi redan har erfarenheter. Det lugnade mig och nu känns det lite bättre.
Jag tror att man måste tillåtas få sörja. Vad det än gäller. Det är en naturlig process som är oundviklig när det handlar om saker som man inte varit förberedda på.
Å andra sidan är jag inte så förvånad.
En rolig sak ikväll var att pappa och L skulle iväg och hämta faster lite senare.
L ville ha time timern och frågade efter Ipaden. Hennes storebror satt på sitt rum med den så hon gick in dit och bad om att få sin Ipad.
Pappa och L satte timern på 10 minuter. När faster meddelat sin ankomst gjorde pappa sig klar för att åka. Medan L satt och tittade på tv och inte tycktes reagera. Men så fort timern blinkade reste hon sig upp, gick fram till mig och poängterade; det blinkar. Sen gick hon iväg och tog på sig skorna.
Jag tror att L tycker att timern är spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar