Så här kan det se ut när nya krafter behövs. Pappas ben duger bra som vilounderlag. Idag har L badat i badhuset med pappa istället för att gå på gympan. Enligt pappa: 1000 gånger bättre än gympan......
söndag 30 september 2012
Återgivning imorgon
Jag tänker på återgivningen av utredningen på L imorgon. Jag är mest nyfiken på hur planen kommer att se ut framöver. Anpassningarna på förskolan tillexempel. För det behövs, enligt psykologen K.
Och såklart undrar jag om/vilken diagnos det blir.
Det är många tankar som far runt i knoppen nu. Men det är inte lika många tankar och starka känslor som det var med D. Då var det bara förtvivlan, frustration, sorg, en känsla av att vara en misslyckad förälder m m.
Med D hade det mesta bara gått för långt. Tyvärr fick han ju diagnoserna lite sent... Han hann utveckla mindre bra psykiska påföljder. Nu håller han på att utveckla ett bättre självförtroende och blir inte lika förtvivlad när något går lite snett. När han var yngre och något så litet som när han inte lyckades tex ta på sig strumporna rätt så var låsningen ett faktum. Jag försökte hjälpa, men det var för sent. Jag tog av dom, men det var lönlöst. Jag försökte locka med nåt roligt men det spelade ingen roll. Lika hopplöst var det ändå. Dagen var i stort sett förstörd då.
Stressfaktor: hög hos båda två.
Dagens bild visar en fantasifull L som hittat lite roligt i D's garderob.
Och såklart undrar jag om/vilken diagnos det blir.
Det är många tankar som far runt i knoppen nu. Men det är inte lika många tankar och starka känslor som det var med D. Då var det bara förtvivlan, frustration, sorg, en känsla av att vara en misslyckad förälder m m.
Med D hade det mesta bara gått för långt. Tyvärr fick han ju diagnoserna lite sent... Han hann utveckla mindre bra psykiska påföljder. Nu håller han på att utveckla ett bättre självförtroende och blir inte lika förtvivlad när något går lite snett. När han var yngre och något så litet som när han inte lyckades tex ta på sig strumporna rätt så var låsningen ett faktum. Jag försökte hjälpa, men det var för sent. Jag tog av dom, men det var lönlöst. Jag försökte locka med nåt roligt men det spelade ingen roll. Lika hopplöst var det ändå. Dagen var i stort sett förstörd då.
Stressfaktor: hög hos båda två.
Dagens bild visar en fantasifull L som hittat lite roligt i D's garderob.
torsdag 27 september 2012
Lillebror
Lillebror är 2,5 år, 17 månader yngre än L och 10 år yngre än D. Han är en go pojke som alltid är glad. Han "leker" mycket med ljud och är skicklig på att slå kullerbyttor. Han är en söt liten blond pojk vars liv kantats med födoämnesallergier. Han är verkligen barnens skyddsling, båda älskar sin lille lille bror och är måna om honom. Han älskar dem tillbaka ordentligt!
Lillebror gillar bokstäver och färger. Han gillar filmer och bilder.
Snigellivet
Ibland skulle det vara skönt att vara en snigel... Jag vet inte om de kan bli stressade? De har iallafall inga problem med intäkter och utgifter mer än mat-in-mat-ut......
tisdag 25 september 2012
Skol-ämnen
D är duktig i skolan. Han har i femman gjort ett nationellt prov i engelska där han bara fick 2 fel varav det ena var ett slarvfel.
I förra veckan gjorde han en diagnos för sexans mattebok som han egentligen skulle göra i jul - och fick alla rätt -
Oja jag är oerhört stolt!
L's favoritlek
Sen hon var riktigt liten har detta med matlagning varit jätteintressant. Hon lagar mat överallt. Hemma, på förskolan, ute, när vi är på besök hos kompisar. Hon fixar dukningar, bjudningar och kioskförsäljningar. Ska jag nämna att Toca Boca supermarket är hennes favoritapp i Paddan?
Ikväll såg jag vad kvällens matlagning var. Hon har fixat bo åt sin docka och ordnat med tallrikar etc så fint.
Dessutom har L många låtsas figurer. En hund, en katt men allra oftast en bebis. Hon låtsas att de finns på riktigt.
Vår tjej har en rik och härlig fantasi!
Två-i-ett
Jag börjar med D. Aspergerklassen är verkligen rätt beslut. Vi hade ett möte i fredags med en av mentorerna. Och, han besitter den kunskapen som tidigare lärare i de vanliga skolorna inte haft. Den kunskapen som D hade behövt ända sen dagisstarten.
Nu är det inte helt för sent. D har fortfarande möjligheten att utveckla vissa färdigheter som han behöver. Han har inga läxor än, det har varit en sådan kamp genom alla åren med läxor. Men här ska D först komma underfund med VARFÖR läxor finns. Vilken funktion läxor egentligen har. INNAN han ska dra hem läxor............. Och de får träna på många olika saker. D har alltid haft så höga krav på sig själv och så fort något känns motigt eller blir lite svårt - exploderar han hemma - och självförtroendet har fått sig en törn. Men i den här skolan tränar barnen på olika sätt ur olika aspekter att möta svårigheter - och försöka finna olika lösningar - vilket D behöver.
Det som vi behöver göra är att D ska få möjligheten att gå i en vanlig klass också. Det är det som D känner är ett svek från oss vuxna. Han var inskriven i en vanlig klass tillsammans med H. Och har varit på studiebesök i den klassen. Träffat mentorn.. Under sommaren hade han blivit avskriven från den klassen utan att vi fått veta något. Jag medger att jag också blev förvirrad och besviken.
Nu har D två ämnen integrerat i en vanlig klass. Och han är väldigt skicklig. I ALLA sina ämnen! Han har redan gjort diagnos i matematiken som han egentligen skulle gjort i jul. Och han hade ALLA rätt på diagnosen! Imponerande...... Eller hur?
Så vi ska försöka introducera ett ämne till - gymnasik - i den vanliga klassen. D blir så glad då!
Och så lillasyster L
Utredningen är på G. Som ni redan vet.
Först åkte jag, pappan och L till mottagningen. Psykologen K skulle testa L och läkaren Y skulle träffa oss föräldrar för intervju.
L var väldigt blyg och reserverad först. Men det var helt OK. K bad oss alla att gå iväg in i Y's rum medan A och en av oss föräldrar (jag) stannade med L så att hon fick bekanta sig med situationen. Hade pappan stannat med L hade hon förmodligen inte låtit honom gå iväg efter en stund.
Efter en stund lockades hon in i K's rum och såg leksakerna på fönsterbrädet. Allt fick ta sin tid, alla följde L's takt. A var fantastisk med henne. Först ville L inte alls prata med K. Det fick ta sin tid det också.
Sen när jag bedömde att L kunde klara av situationen själv tillsammans med K gick jag ut ur rummet. Och var med på intervjun i det andra rummet. Vi fick svara på många frågor. En del frågor var svåra att svara på tyckte jag. Det tyckte nog pappan också. Sen dök L upp vid dörren. Hon behövde pappa. Så pappan gick med L och K in i testrummet medan jag fortsatte svara på frågorna.
Efter en tid märkte vi alla att L började bli för trött. K avbröt testningarna och lät L leka istället. K tyckte att det var väldigt spännande och intensivt att vara med L.
K sa bestämt att hon skulle besöka L's förskola dagen därpå. Ord och inga visor. Hon ville lära känna L på L's hemmaplan. För bättre möjligheter att förstå L och hur hon samspelar med de som hon "känner" väl. Och K ville att det skulle bli så bra som möjligt så att det skulle bli en mera rättvis bild av L's kognitiva förmågor.
Nästa dag åkte K till förskolan och inspekterade L på samlingen och därefter på uteleken. Efter ca 40 minuter räckte det. Förskolepersonalen berättade för mig att de var förvånade att det gick så fort. K hade talat om för dem, att hon sett tillräckligt.
(nu blir jag ju jättenyfiken!)
Även förskolepersonalen är jättenyfikna. De hade erbjudit K att stanna kvar till lunchen för att se hur L fungerade vid matbordet.
Men det behövdes inte hade K svarat. Det räckte med det hon hade sett på samlingen. K hade nämnt att L fungerade fint ute, att det var någon konflikt men att det var lättare ute. Däremot var det lite svårare inne, vid samlingen kunde man se att hon inte riktigt ville sitta stilla. Och var det fler barn var det lite svårare. Med färre barn var det lättare. (jag uppfattade inte vem som hade sagt det sista, var det K som hade sagt det eller var det förskolepersonalen som gjort det...)
Men mera får vi veta sen.
Imorgon ska jag, pappan och L tillbaka till mottagningen. K ska fortsätta testa L för att se hennes kognitiva förmågor och samspel mfl. Läkaren ska fortsätta intervjua oss föräldrar. Sen ska läkaren ha 45 minuter tillgodo för en hälso och motorisk undersökning av L. (tror jag, det är iallafall nåt som hör till utredningen). Sen har vi en tid till på torsdag för fortsatt testning av L.
Jag har så många funderingar i knoppen. Vad har L för svårigheter egentligen? Har hon någon diagnos eller ej? Har hon ADHD? Är det "bara" ADHD? Eller är det nåt annat?
Under helgen då pappa var bortrest var L väldigt mysig och gosig. Glad och busig på ett positivt sätt. Hon sa till mig "jag tycker mycket om dig!".. Vilket jag njuter så av! När pappa är hemma är det till 70-80% bara pappa som gäller! Men det är ju så. Ofta väljer barnen ju en favoritförälder... (hrmf) som tur är så gillar lillebror mig... Och storebror... Så då är jag inte helt tokig som mamma kanske ;)
En sak som har varit fin... L har sovit hela natten inatt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vi båda föräldrar har kunnat sova... ORDENTLIGT!!! Jag kunde också sova bra i helgen. Vi har haft svärmor hos oss. Det behövdes. Jag har varit så utmattad. Och mitt huvudvärk har varit konstant så lång tid nu. Hoppas att det kan vända.
Mina studier... Jag fick beskedet igår att jag får lov att studera i min egen takt. Jag kan göra inlämningsuppgifterna allteftersom jag orkar/hinner med dem. Så kan jag göra salstentan i vår istället. Så jag behöver inte närvara på Universitetet. Det känns mycket skönt!
Det händer så mycket här.. Barnen blir sjuka, L utreds, jag jobbar heltid och är hemifrån 7-17/18 på vardagarna. Barnen har sina behov och behöver oss föräldrar. Universitetet har varit som att ta mig vatten över huvudet men jag har den pressen på mig. Ni vet, lärarleg....
Nya friska tag.. När jag fått återhämta mig ordentligt. Vilket jag verkligen ska försöka göra nu de närmsta 2 veckorna.
Tack och hej, kära läsare, vilka ni nu än är.
Nu är det inte helt för sent. D har fortfarande möjligheten att utveckla vissa färdigheter som han behöver. Han har inga läxor än, det har varit en sådan kamp genom alla åren med läxor. Men här ska D först komma underfund med VARFÖR läxor finns. Vilken funktion läxor egentligen har. INNAN han ska dra hem läxor............. Och de får träna på många olika saker. D har alltid haft så höga krav på sig själv och så fort något känns motigt eller blir lite svårt - exploderar han hemma - och självförtroendet har fått sig en törn. Men i den här skolan tränar barnen på olika sätt ur olika aspekter att möta svårigheter - och försöka finna olika lösningar - vilket D behöver.
Det som vi behöver göra är att D ska få möjligheten att gå i en vanlig klass också. Det är det som D känner är ett svek från oss vuxna. Han var inskriven i en vanlig klass tillsammans med H. Och har varit på studiebesök i den klassen. Träffat mentorn.. Under sommaren hade han blivit avskriven från den klassen utan att vi fått veta något. Jag medger att jag också blev förvirrad och besviken.
Nu har D två ämnen integrerat i en vanlig klass. Och han är väldigt skicklig. I ALLA sina ämnen! Han har redan gjort diagnos i matematiken som han egentligen skulle gjort i jul. Och han hade ALLA rätt på diagnosen! Imponerande...... Eller hur?
Så vi ska försöka introducera ett ämne till - gymnasik - i den vanliga klassen. D blir så glad då!
Och så lillasyster L
Utredningen är på G. Som ni redan vet.
Först åkte jag, pappan och L till mottagningen. Psykologen K skulle testa L och läkaren Y skulle träffa oss föräldrar för intervju.
L var väldigt blyg och reserverad först. Men det var helt OK. K bad oss alla att gå iväg in i Y's rum medan A och en av oss föräldrar (jag) stannade med L så att hon fick bekanta sig med situationen. Hade pappan stannat med L hade hon förmodligen inte låtit honom gå iväg efter en stund.
Efter en stund lockades hon in i K's rum och såg leksakerna på fönsterbrädet. Allt fick ta sin tid, alla följde L's takt. A var fantastisk med henne. Först ville L inte alls prata med K. Det fick ta sin tid det också.
Sen när jag bedömde att L kunde klara av situationen själv tillsammans med K gick jag ut ur rummet. Och var med på intervjun i det andra rummet. Vi fick svara på många frågor. En del frågor var svåra att svara på tyckte jag. Det tyckte nog pappan också. Sen dök L upp vid dörren. Hon behövde pappa. Så pappan gick med L och K in i testrummet medan jag fortsatte svara på frågorna.
Efter en tid märkte vi alla att L började bli för trött. K avbröt testningarna och lät L leka istället. K tyckte att det var väldigt spännande och intensivt att vara med L.
K sa bestämt att hon skulle besöka L's förskola dagen därpå. Ord och inga visor. Hon ville lära känna L på L's hemmaplan. För bättre möjligheter att förstå L och hur hon samspelar med de som hon "känner" väl. Och K ville att det skulle bli så bra som möjligt så att det skulle bli en mera rättvis bild av L's kognitiva förmågor.
Nästa dag åkte K till förskolan och inspekterade L på samlingen och därefter på uteleken. Efter ca 40 minuter räckte det. Förskolepersonalen berättade för mig att de var förvånade att det gick så fort. K hade talat om för dem, att hon sett tillräckligt.
(nu blir jag ju jättenyfiken!)
Även förskolepersonalen är jättenyfikna. De hade erbjudit K att stanna kvar till lunchen för att se hur L fungerade vid matbordet.
Men det behövdes inte hade K svarat. Det räckte med det hon hade sett på samlingen. K hade nämnt att L fungerade fint ute, att det var någon konflikt men att det var lättare ute. Däremot var det lite svårare inne, vid samlingen kunde man se att hon inte riktigt ville sitta stilla. Och var det fler barn var det lite svårare. Med färre barn var det lättare. (jag uppfattade inte vem som hade sagt det sista, var det K som hade sagt det eller var det förskolepersonalen som gjort det...)
Men mera får vi veta sen.
Imorgon ska jag, pappan och L tillbaka till mottagningen. K ska fortsätta testa L för att se hennes kognitiva förmågor och samspel mfl. Läkaren ska fortsätta intervjua oss föräldrar. Sen ska läkaren ha 45 minuter tillgodo för en hälso och motorisk undersökning av L. (tror jag, det är iallafall nåt som hör till utredningen). Sen har vi en tid till på torsdag för fortsatt testning av L.
Jag har så många funderingar i knoppen. Vad har L för svårigheter egentligen? Har hon någon diagnos eller ej? Har hon ADHD? Är det "bara" ADHD? Eller är det nåt annat?
Under helgen då pappa var bortrest var L väldigt mysig och gosig. Glad och busig på ett positivt sätt. Hon sa till mig "jag tycker mycket om dig!".. Vilket jag njuter så av! När pappa är hemma är det till 70-80% bara pappa som gäller! Men det är ju så. Ofta väljer barnen ju en favoritförälder... (hrmf) som tur är så gillar lillebror mig... Och storebror... Så då är jag inte helt tokig som mamma kanske ;)
En sak som har varit fin... L har sovit hela natten inatt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vi båda föräldrar har kunnat sova... ORDENTLIGT!!! Jag kunde också sova bra i helgen. Vi har haft svärmor hos oss. Det behövdes. Jag har varit så utmattad. Och mitt huvudvärk har varit konstant så lång tid nu. Hoppas att det kan vända.
Mina studier... Jag fick beskedet igår att jag får lov att studera i min egen takt. Jag kan göra inlämningsuppgifterna allteftersom jag orkar/hinner med dem. Så kan jag göra salstentan i vår istället. Så jag behöver inte närvara på Universitetet. Det känns mycket skönt!
Det händer så mycket här.. Barnen blir sjuka, L utreds, jag jobbar heltid och är hemifrån 7-17/18 på vardagarna. Barnen har sina behov och behöver oss föräldrar. Universitetet har varit som att ta mig vatten över huvudet men jag har den pressen på mig. Ni vet, lärarleg....
Nya friska tag.. När jag fått återhämta mig ordentligt. Vilket jag verkligen ska försöka göra nu de närmsta 2 veckorna.
Tack och hej, kära läsare, vilka ni nu än är.
torsdag 20 september 2012
Det borde vara dags
att ta en paus. Jag har haft en ihållande huvudvärk varvat med migrän i 9 dagar. Lägg sedan till utmattning. Har inte ens orkat plugga eller bege mig till universitetet. Men igår kväll försökte jag igen att plugga.
Idag börjar L's utredning. Den slutar kl 12. Samtidigt som seminariet på universitetet börjar. Det är obligatorisk närvaro. Och jag kom inte dit i måndags.... Man fick vara borta 1 gång om man var sjuk. Är man borta mer så får man göra om kursen. Det är hårda takter. Kl 15 träffa doktorn och gnälla över att mihränmedicinen kostar massor utan recept...
God morgon!
tisdag 18 september 2012
Skillnaden mellan Liseberg och Gröna lund är...?
Min son D har nu snöat in sig lite på att åka till Liseberg. För att alla åker dit.
Jag har försökt förklara att Liseberg är som Gröna Lund. Fast de har olika utseenden så har de en likadan miljö med en massa folk, åkattraktioner, spel och ljud/lukter köer mfl.
Sonen tycker ändå att han ska åka till Liseberg.
Ska jag leta Lisebergfilmer på Youtube och visa dem för honom? Är det visualitet på hög nivå? Kan han sen då bestämma sig lättare? (läs; förstå och inte bry sig om Liseberg längre)
Eller ska vi verkligen åka till Liseberg nästa sommar för att han ska orka i ett par timmar, högst?
. Eller, tänk om han faktiskt älskar Liseberg.
Ett i-landsproblem det här..!
Hade vi varit rika så hade jag kunnat hyra ett jetplan och åka dit ett par timmar och utvärdera läget, sen åka hem igen.... Utan att det påverkar ekonomin såpass mycket ;)
Jag har försökt förklara att Liseberg är som Gröna Lund. Fast de har olika utseenden så har de en likadan miljö med en massa folk, åkattraktioner, spel och ljud/lukter köer mfl.
Sonen tycker ändå att han ska åka till Liseberg.
Ska jag leta Lisebergfilmer på Youtube och visa dem för honom? Är det visualitet på hög nivå? Kan han sen då bestämma sig lättare? (läs; förstå och inte bry sig om Liseberg längre)
Eller ska vi verkligen åka till Liseberg nästa sommar för att han ska orka i ett par timmar, högst?
. Eller, tänk om han faktiskt älskar Liseberg.
Ett i-landsproblem det här..!
Hade vi varit rika så hade jag kunnat hyra ett jetplan och åka dit ett par timmar och utvärdera läget, sen åka hem igen.... Utan att det påverkar ekonomin såpass mycket ;)
En fullständigt normal kväll!
Jag förundras över hur normalt allt fungerade igårkväll. Plötsligt flöt alla i samma ström.
L och lillebror kom hem från dagis. L sov djupt så hon fick ligga i sin säng och snarka vidare. Lillebror var pigg och glad och hungig. Mamma lagade pankisar. Pappa gjorde nåt annat. Storebror som redan var hemma satt i sin vanliga soffhörna och surfade som vanligt i Youtube.
När L sen vaknade räknade vi med skrik. Men - banne oss - så började hon inte alls att skrika! Hon vaknade nästan med ett leende....... Dra mig baklänges! Både jag och pappa var beredda (som alltid) och hade några plan A, B, C och Ö i bakfickan.
Inget av dem behövdes.
Och dra mig baklänges ännu en gång - storebror la ifrån sig mobilen och LEKTE med sina småsyskon! De allihop lekte med trolleritricks. Storebror visade några trolleritricks som han (förmodligen sett i youtube) sen lät småbarnen träna på.
Storebror var GLAD hela kvällen... Banne mej!!!!!!!
Jag tror nog att jag såg ut som en fågelholk hela kvällen. Hur lätt var det inte! Pappa kunde t o m åka iväg och handla mat utan några protester från L.......! (visst, han smög ut... den här gången.. skulle vi förbereda L på att han skulle åka iväg DÅ hade hon protesterat)
Men när L frågade efter sin pappa efter ca en HEL TIMME så sa jag bara kort och slätt; han handlar medicin till mamma som har ont i huvudet. Han är snart tillbaka.
L gick en runda genom bostaden och fann ut att det stämde - pappa var inte hemma - men hon sa ingenting, kom tillbaka och satte sig hos mig.... Och kramade mig!
W O W
Vilka underbara barn och vilken underbar kväll.
(L vaknade flera gånger inatt, men det kan vi ta, för det har varit så underbart)
Jag undrar... Var det något magiskt igårkväll?
ALLA var med.. Och ALLA var glada och avslappnade..!
L och lillebror kom hem från dagis. L sov djupt så hon fick ligga i sin säng och snarka vidare. Lillebror var pigg och glad och hungig. Mamma lagade pankisar. Pappa gjorde nåt annat. Storebror som redan var hemma satt i sin vanliga soffhörna och surfade som vanligt i Youtube.
När L sen vaknade räknade vi med skrik. Men - banne oss - så började hon inte alls att skrika! Hon vaknade nästan med ett leende....... Dra mig baklänges! Både jag och pappa var beredda (som alltid) och hade några plan A, B, C och Ö i bakfickan.
Inget av dem behövdes.
Och dra mig baklänges ännu en gång - storebror la ifrån sig mobilen och LEKTE med sina småsyskon! De allihop lekte med trolleritricks. Storebror visade några trolleritricks som han (förmodligen sett i youtube) sen lät småbarnen träna på.
Storebror var GLAD hela kvällen... Banne mej!!!!!!!
Jag tror nog att jag såg ut som en fågelholk hela kvällen. Hur lätt var det inte! Pappa kunde t o m åka iväg och handla mat utan några protester från L.......! (visst, han smög ut... den här gången.. skulle vi förbereda L på att han skulle åka iväg DÅ hade hon protesterat)
Men när L frågade efter sin pappa efter ca en HEL TIMME så sa jag bara kort och slätt; han handlar medicin till mamma som har ont i huvudet. Han är snart tillbaka.
L gick en runda genom bostaden och fann ut att det stämde - pappa var inte hemma - men hon sa ingenting, kom tillbaka och satte sig hos mig.... Och kramade mig!
W O W
Vilka underbara barn och vilken underbar kväll.
(L vaknade flera gånger inatt, men det kan vi ta, för det har varit så underbart)
Jag undrar... Var det något magiskt igårkväll?
ALLA var med.. Och ALLA var glada och avslappnade..!
måndag 17 september 2012
All cats have asperger syndrome
Rekommenderar den varmt!
Den kan hjälpa D's funderingar kring sina diagnoser. Det är en bild och en kort tydlig text på varje sida. Allt härrör till barn med Asperger. Allt från hyperkänsliga sinnen, mat och till professorer.
söndag 16 september 2012
Gympan idag
Idag gick det inte så bra på gympan för lilla L. Varken tolken eller pappa lyckades få henne lugn. När de kommit hem var hon ganska ledsen och trött.
Vi överväger att byta från gympan till bad istället då hon älskar att bada och träna simma. Där är det inte lika lätt att tappa kontrollen över sig själv, om hon är i vattnet vill säga. Är hon på plattformen då är hon livlig och ska ta alla badleksaker/simskolegrejer samtidigt på en gång :-)
Nu leker hon Robin Hood och stöder pappa i derbymatchen AIK-DIF genom att använda storebrors gamla aik-shorts.
Det är dagens söndag..
fredag 14 september 2012
Gårdagens pysventil
Tack för din uppmuntran Sofia. För övrigt ska jag också tacka Rosa prinsessans mamma för input tidigare här.
Jag pös verkligen häromdan. Jag vet egentligen svaren på mina egna frågor. Men ibland får man lov att fråga sig -
Varför?
Varför är himlen blå?
Varför andas vi?
Varför är min son så som han är?
Såklart älskar jag honom.
Livet med honom är bara inte enkelt
Jag valde att ta bort det inlägget för jag känner, att jag i frustration inte kunde se den han egentligen är utan såg bara det negativa. Jag vill lyfta fram hans styrkor, jag vill förstå honom bättre. Samtidigt som jag förstås oroar mig för vissa beteenden, givetvis. Om någon härinne också är orolig för sitt barns beteende och hur det kan bli när barnet växer upp och blir vuxet - kommentera gärna här.
Jag pös verkligen häromdan. Jag vet egentligen svaren på mina egna frågor. Men ibland får man lov att fråga sig -
Varför?
Varför är himlen blå?
Varför andas vi?
Varför är min son så som han är?
Såklart älskar jag honom.
Livet med honom är bara inte enkelt
Jag valde att ta bort det inlägget för jag känner, att jag i frustration inte kunde se den han egentligen är utan såg bara det negativa. Jag vill lyfta fram hans styrkor, jag vill förstå honom bättre. Samtidigt som jag förstås oroar mig för vissa beteenden, givetvis. Om någon härinne också är orolig för sitt barns beteende och hur det kan bli när barnet växer upp och blir vuxet - kommentera gärna här.
Är jag blind?
Vi fyllde ju i frågeformulärer inför L's utredning. De är iväg skickade. Idag fick vi ta del av förskolans svar på samma frågor. En del av svaren låg ungefär lika/var lika. Vissa var olika. Men det som jag reagerade på är vissa saker som jag måste varit blind för..... Nu blir det verkligen intressant vad återgivningen av utredningen kommer att bli.
Jag kände plötsligt lite sorg i magen. För ett ögonblick. Just dom svaren var jag inte riktigt förberedd på.
Min sambo tillika pappa till L är en riktig tröst. Han sa att det var bra att vi redan har erfarenheter. Det lugnade mig och nu känns det lite bättre.
Jag tror att man måste tillåtas få sörja. Vad det än gäller. Det är en naturlig process som är oundviklig när det handlar om saker som man inte varit förberedda på.
Å andra sidan är jag inte så förvånad.
En rolig sak ikväll var att pappa och L skulle iväg och hämta faster lite senare.
L ville ha time timern och frågade efter Ipaden. Hennes storebror satt på sitt rum med den så hon gick in dit och bad om att få sin Ipad.
Pappa och L satte timern på 10 minuter. När faster meddelat sin ankomst gjorde pappa sig klar för att åka. Medan L satt och tittade på tv och inte tycktes reagera. Men så fort timern blinkade reste hon sig upp, gick fram till mig och poängterade; det blinkar. Sen gick hon iväg och tog på sig skorna.
Jag tror att L tycker att timern är spännande!
tisdag 11 september 2012
Uppföljning; aspergerklassen
+ D är inte stressad
+ D läser spanska med sina gamla kompisar
+ D läser engelska i en vanlig klass
+ D ska ev gå upp en nivå i matematiken
- D vill byta engelskaklass till en annan vanlig klass för han är inte nöjd med nuvarande vanliga klass..
- D samspelar knappt med de andra i reursskolan
- D väntar på att bli inskriven i vanlig klass
- D börjar släppa ansvaret lite med läxorna till de "vanliga" klasserna (spanskan och engelskan)
Summa summarum: det lutar åt att vi ändå hittat en skolform som stöder honom i hans studiegång för att klara sig både psykiskt och kunskapsmässigt.
Det är bra att han träffar sina gamla vänner efter skolan. Han blir fortfarande bjuden på fester av sitt gäng.
Håll tummarna nu!
måndag 10 september 2012
Rutinschema
Nu har jag satt upp ett rutinschema. Kanske blir något äntligen gjort hemma.
Kruxet är: han vägrar att någon ska se sånt som underlättar vardagen.
Högfungerande ja. Ibland för högfungerande. Lägg sen till stark trots........ Och utbrott.
Att ens duka av och lägga sin egen tallrik i diskmaskinen jobbar vi fortfarande med!
Varför i helvete brukar sånt funka bättre när nån annan ber honom.
(sen att han snackar skit om denna "nån" som är dum som tvingar honom duka av, ser ju ingen annan mer än vi)
Blir ibland galen....
måndag 3 september 2012
En bild förmedlar tusen ord
klasskamraterna har fixat karakteristiska bilder på var och en i gamla klassen innan skolbyte.
Tycker att denna bilden är rätt så träffsäker och rolig när det gäller D. Einstein med datorer (och krig) som stora intressen.
söndag 2 september 2012
Time timer
Detta är en Ipad-app.
Det är en timstock med visuellt stöd för tiden. Den passar bra för någon som har svårt med tidsbegrepp eller har svårt att avbryta någon aktivitet.
Vi använder den till L och de gångerna vi gjort det har hon hållt sig lugn och uppmärksammat ljusprickarna.
Man kan ändra tidsintervallet i inställningarna. 60 minuter tex.
Jag håller tummarna att det kommer vara till mycket hjälp.
lördag 1 september 2012
Möte med specialpedagogen tillika L's fröken
Bollen är i rullning. Mötet var innehållsrikt och kvalitativ. Inga tomma löften eller runt-om-prat. Vi körde med öppna kort.
Vi ser samma saker hemma & på förskolan.
Nu började vi med att lösa några saker, anpassa lite och i nästa vecka ska specialpedagogen och en annan förskolefröken sätta sig med skattningsformulären som vi och förskolan fått från D's barn neuropsykiatriska läkare. Resultatet på formulären avgör om det blir en npf-utredning eller inte. Specialpedagogen tror att det säkert kommer bli en utredning. Det tror vi också.
Just nu är jag pressad i mångt & mycket. Hur länge kan en person hålla näsan ovanpå ytan? När vet man att det är dags att stega tillbaka, erkänna att man är utmattad och behöver hämta krafter?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)