Jag tycker att den här sidan är väldigt bra att titta igenom.
Självhjälp på vägen
Och för att jämföra Asperger och ADHD
ADHD
Aspergers syndrom
söndag 30 december 2012
Misstänker du att ditt barn har ADHD?
Hittade en guide vad man som förälder ska titta extra på och hur en utredning går till på ett ungefär. Visserligen ser man inte så mycket i videon och det sista - om rökning under graviditet och ADHD - vet jag inget om.
Nåja, om någon förälder undrar så kan man få en liten fingervisning av den här videon..
lördag 29 december 2012
Lycka!
Lycka är när jag efter ca tre timmars förberedande, lockande och stöttning (och påklädning av son) lyckades ändra sonens rutin och införa en ny aktivitet. Han hängde med mig till gymmet!
Det tog sin tid, det fick det göra men iväg kom vi! Sonen gillade träningen också, så förhoppningen är att han vill fortsätta följa med dit.
Då sitter han inte bara framför datorn......
Det tog sin tid, det fick det göra men iväg kom vi! Sonen gillade träningen också, så förhoppningen är att han vill fortsätta följa med dit.
Då sitter han inte bara framför datorn......
torsdag 27 december 2012
Stugvistelsen är över.
Dagen innan hade typ hälften av släkten + D åkt hem.
Jag, sambon och småbarnen stannade en natt extra. Lite som för att varva ner.
Kvällen innan och dagen då vi skulle åka hem kände L att det var annorlunda. Då började hon bli orolig och hade svårt att kontrollera sig själv. Hon började retas ännu mer, trotsa och bli hyper. Och känslig.
Ingen fara. Det var jag förberedd på. Det var förändringar på G.
Nu är vi hemma och L njuter. Hennes hem är det allra bästa. Hon började längta hem dagen innan.
Nu sitter hon i soffan och tittar på film. Hon har badat, kollat sitt rum & hemmets vrår.
Det är skönt att vara hemma, fast hemma kunde ju varit på ett bättre ställe än i ett flerfamiljshus.
Det är VÅRA saker. Vår inredning. Vår lukt.
Borta bra men hemma är bäst!
Snart vankas en nyårsfest. Det blir
tisdag 25 december 2012
Bästa julen på flera år..
Denna jul har varit den bästa julen vi haft på flera år. Det tyckte även D. och L fungerade jättebra även när vi gick till ett större julfirande med många människor, dans runt granen och en tomte.
Vi bor i stugor långt inne i skogen i skärgården. I stugan bredvid vår bor våra släktingar. Det har varit en utmärkt lösning.
Vilken frihet!
Ingen negativ stress eller magonda hos mig. Barnen är lyckliga. De springer, hoppar, leker, tjuter, skrattar, skriker, gråter, bråkar, brottas.......
...Allt är underbart. Vi stör ingen här.
De får låta, de får vara livliga, de får vara BARN! Vi har bra uppsikt över dem då stugan har en öppen planlösning.
Vi har haft en HÄRLIG jul!
Jag vill verkligen inte åka hem.
Jag längtar efter en permanent frihetskänsla! En bostad som passar oss alla. Ett hus lite avsides. Med flera barnfamiljer runtom oss. Det hade varit optimalt. Vilken avslappning det skulle vara för oss alla i familjen. Slippa anpassa oss efter andra.
Vi bor i stugor långt inne i skogen i skärgården. I stugan bredvid vår bor våra släktingar. Det har varit en utmärkt lösning.
Vilken frihet!
Ingen negativ stress eller magonda hos mig. Barnen är lyckliga. De springer, hoppar, leker, tjuter, skrattar, skriker, gråter, bråkar, brottas.......
...Allt är underbart. Vi stör ingen här.
De får låta, de får vara livliga, de får vara BARN! Vi har bra uppsikt över dem då stugan har en öppen planlösning.
Vi har haft en HÄRLIG jul!
Jag vill verkligen inte åka hem.
Jag längtar efter en permanent frihetskänsla! En bostad som passar oss alla. Ett hus lite avsides. Med flera barnfamiljer runtom oss. Det hade varit optimalt. Vilken avslappning det skulle vara för oss alla i familjen. Slippa anpassa oss efter andra.
fredag 21 december 2012
Motoriska svårigheter?
Jag är med på olika forum som ni nog redan förstått. Jag älskar möjligheten att få bolla med andra föräldrar eller kompetenta personer inom NPF - för att förstå mina barn bättre.
Jag skrev idag ett inlägg som handlar om något som jag alltid har undrat över men som inte har varit särskilt stort, inget stort problem men kanske det är något som jag egentligen borde fånga upp bättre och prata med hans läkare om. Det handlar om motoriken. Eller är det något annat? Automatiseringen kanske. Men jag tror nog mer på att det handlar om motoriken. Jag klipper ut mina inlägg och klistrar in dem här för enkelhetens skull.
"Inget akut, men jag har alltid undrat.. Min 12 1/2 åring har inte smör på mackor som han gör själv. Han tycker att det är svårt och mödosamt att bre på smör. Och att hyvla ost har varit besvärligt. Det är så här att jag länge fick "mata" honom för att han skulle få i sig mat. Ganska "nyss" har han börjat skära i maten (kött, kyckling) själv. Han klipper sin pizza i bitar (smart lösning) men jag har inte riktigt kommit underfund med om det är motoriskt eller om det är något som har med automatiseringen att göra? Han har högfungerande autism och adhd... Nån som känner igen detta?"
"Kom just på. Han sa en gång att han inte gillade att han inte lyckas få smöret att bli jämn och fin på mackan.."
"Mmm, det verkar som att min son också haft problem med att skriva "längre" meningar för hand på skolan. Jag kanske borde prata med läkaren och höra vad det kan vara, om det är motoriken eller nåt annat. Han knäpper ju inte upp sina byxor utan drar på sig/av dem utan att knäppa upp knappen = så fort de blir trånga måste vi köpa nya och köper vi nya vill han inte ha dem för han vill ha sina gamla.... Moment 22!"
"Mm, det är precis det här jag vill luska ut. Om det kan vara nåt annat än det motoriska. Han är mycket hyperkänslig i sina sinnen, ljudkänslig, luktkänslig, känslig för olika smaker. Han går på tårna och gillar inte att sätta ner hela fötterna på marken. Han har lite "tvång" utan att ha ångest dvs han känner att det måste vara "rättvist" tex om han trampar på nåt med ena foten (kan vara brödsmula eller matta eller nåt annat) så måste den andra foten också trampa med samma känsla, men han backar inte eller vänder sig om utan han letar i olika rum tills han hittar samma "känsla" åt andra foten. Men han har inte tvång enligt psykologen, kuratorn m m på Prima där han varit för de här sakerna. Han har nämligen ingen ångest... Men då sa psykologen också då att han kan ha annat än ADHD (detta var innan han fick sin autismdiagnos)... Han har alltid nåt i munnen (fjärrkontrollen, micken till hörlurarna etc) och micken går ju såklart sönder när han har den i munnen... Kan detta hänga ihop med perceptionsstörningar tänker du då xxxx?"
Kanske nån av er känner igen något av det här och kan hjälpa mig lite i mina funderingar som är; varför är det så för honom? vad kan jag göra för att hjälpa honom? är det nåt som jag bör ta upp hos läkaren eller habiliteringen? behöver han hjälpmedel? kan detta leda till svårigheter när han är vuxen?
Nu fick jag en input som kan stämma.. Dysgrafi
Jag läser här att det är möjligt att D kan ha det. Jag kommer ihåg att hans rektor sa till hans klasslärare att D inte alls är lat, utan att det är nån lucka i hans "skrivprocess" som gör att han inte kan skriva längre meningar för hand.
Jag skrev idag ett inlägg som handlar om något som jag alltid har undrat över men som inte har varit särskilt stort, inget stort problem men kanske det är något som jag egentligen borde fånga upp bättre och prata med hans läkare om. Det handlar om motoriken. Eller är det något annat? Automatiseringen kanske. Men jag tror nog mer på att det handlar om motoriken. Jag klipper ut mina inlägg och klistrar in dem här för enkelhetens skull.
"Inget akut, men jag har alltid undrat.. Min 12 1/2 åring har inte smör på mackor som han gör själv. Han tycker att det är svårt och mödosamt att bre på smör. Och att hyvla ost har varit besvärligt. Det är så här att jag länge fick "mata" honom för att han skulle få i sig mat. Ganska "nyss" har han börjat skära i maten (kött, kyckling) själv. Han klipper sin pizza i bitar (smart lösning) men jag har inte riktigt kommit underfund med om det är motoriskt eller om det är något som har med automatiseringen att göra? Han har högfungerande autism och adhd... Nån som känner igen detta?"
"Kom just på. Han sa en gång att han inte gillade att han inte lyckas få smöret att bli jämn och fin på mackan.."
"Mmm, det verkar som att min son också haft problem med att skriva "längre" meningar för hand på skolan. Jag kanske borde prata med läkaren och höra vad det kan vara, om det är motoriken eller nåt annat. Han knäpper ju inte upp sina byxor utan drar på sig/av dem utan att knäppa upp knappen = så fort de blir trånga måste vi köpa nya och köper vi nya vill han inte ha dem för han vill ha sina gamla.... Moment 22!"
"Mm, det är precis det här jag vill luska ut. Om det kan vara nåt annat än det motoriska. Han är mycket hyperkänslig i sina sinnen, ljudkänslig, luktkänslig, känslig för olika smaker. Han går på tårna och gillar inte att sätta ner hela fötterna på marken. Han har lite "tvång" utan att ha ångest dvs han känner att det måste vara "rättvist" tex om han trampar på nåt med ena foten (kan vara brödsmula eller matta eller nåt annat) så måste den andra foten också trampa med samma känsla, men han backar inte eller vänder sig om utan han letar i olika rum tills han hittar samma "känsla" åt andra foten. Men han har inte tvång enligt psykologen, kuratorn m m på Prima där han varit för de här sakerna. Han har nämligen ingen ångest... Men då sa psykologen också då att han kan ha annat än ADHD (detta var innan han fick sin autismdiagnos)... Han har alltid nåt i munnen (fjärrkontrollen, micken till hörlurarna etc) och micken går ju såklart sönder när han har den i munnen... Kan detta hänga ihop med perceptionsstörningar tänker du då xxxx?"
Kanske nån av er känner igen något av det här och kan hjälpa mig lite i mina funderingar som är; varför är det så för honom? vad kan jag göra för att hjälpa honom? är det nåt som jag bör ta upp hos läkaren eller habiliteringen? behöver han hjälpmedel? kan detta leda till svårigheter när han är vuxen?
Nu fick jag en input som kan stämma.. Dysgrafi
Jag läser här att det är möjligt att D kan ha det. Jag kommer ihåg att hans rektor sa till hans klasslärare att D inte alls är lat, utan att det är nån lucka i hans "skrivprocess" som gör att han inte kan skriva längre meningar för hand.
Djurs inverkan på människor
.. Är stort!
DN har just nu en artikelserie om djur och barn. Om djurs inverkan på människor. Om deras förmåga att höja stämningen. Vara en vän i alla väder. Samspelsmöjligheter och övning för barn i bla ansvarstagande.
Det finns idag terapihundar. Vårdhundar. Servicehundar.
Det säger mycket om vilken inverkan de har på de flesta människor.
Det allra bästa som finns är vänskapen mellan oss och djuren.
Jag längtar tills vi kan ha hund.
onsdag 19 december 2012
Neurobloggarnas temaveckor; Medicin
Neurobloggarnas temaveckor; Medicin
Fler bloggar om medicin kan ni läsa mer om här
Som ni tidigare läst om medicin här; Ett inlägg om medicin och uppföljning av medicin del 1 så tänkte jag göra ytterligare en uppföljning.
D har nu fått Strattera 40mg igen. Han är inte lika sprallig och impulsiv, han drar sig undan och håller på med sin dator. Men, han fungerar bättre på lektionerna och har lättare för att somna på kvällarna nu. Dock så har han börjat vakna igen på nätterna så jag funderar över hur Cirkadinet egentligen fungerar. Har den tappat sin verkan eller är det bara en slump? Fluoxetinet fortsätter han med och det märks en stor skillnad i hans aggressioner, låsningar och rigiditet kring tex maten. Dessa saker har förbättrats markant. Men han kanske blir hungrigare av Melatoninet som finns i Cirkadinet också?
Så, vi bestämmer att vi fortsätter samma medicinering då den ändå fungerar bäst för D och D själv trivs med det.
Lillasyster L vaknar 1-2 gånger på nätterna trots Theralen, hon tar 8 droppar varje kväll ca 1-2 timmar innan läggdags. Skillnaden är att hon har lättare att somna om och hon är inte lika "orolig" på nätterna och hon kissar inte heller på nätterna numer. Även L har börjat äta massor, kan det vara så att de här natt-medicinerna gör så att man blir mer hungrig? Det är ett fenomen/mönster jag tycker mig kunna se.
Vi får se hur vi ska göra med Theralen i fortsättningen när vi varit på uppföljningsbesök hos barnens NPF-läkare.
Tack för mig för den här gången!
Fler bloggar om medicin kan ni läsa mer om här
Som ni tidigare läst om medicin här; Ett inlägg om medicin och uppföljning av medicin del 1 så tänkte jag göra ytterligare en uppföljning.
D har nu fått Strattera 40mg igen. Han är inte lika sprallig och impulsiv, han drar sig undan och håller på med sin dator. Men, han fungerar bättre på lektionerna och har lättare för att somna på kvällarna nu. Dock så har han börjat vakna igen på nätterna så jag funderar över hur Cirkadinet egentligen fungerar. Har den tappat sin verkan eller är det bara en slump? Fluoxetinet fortsätter han med och det märks en stor skillnad i hans aggressioner, låsningar och rigiditet kring tex maten. Dessa saker har förbättrats markant. Men han kanske blir hungrigare av Melatoninet som finns i Cirkadinet också?
Så, vi bestämmer att vi fortsätter samma medicinering då den ändå fungerar bäst för D och D själv trivs med det.
Lillasyster L vaknar 1-2 gånger på nätterna trots Theralen, hon tar 8 droppar varje kväll ca 1-2 timmar innan läggdags. Skillnaden är att hon har lättare att somna om och hon är inte lika "orolig" på nätterna och hon kissar inte heller på nätterna numer. Även L har börjat äta massor, kan det vara så att de här natt-medicinerna gör så att man blir mer hungrig? Det är ett fenomen/mönster jag tycker mig kunna se.
Vi får se hur vi ska göra med Theralen i fortsättningen när vi varit på uppföljningsbesök hos barnens NPF-läkare.
Tack för mig för den här gången!
lördag 15 december 2012
Det här med mat.. Autism vardag?
Mamman: D, häller du så mycket flingor över filmjölken så svämmar det över. Du kan väl först hälla flingorna i tallriken sen ringla filmjölken över?
D: (lite irriterad över mammans kork) häller jag filmjölken över flingorna blir de ju fuktiga och förlorar smak! Fattar du? - det här är perfekt!
Glömmer vi köpa fil och flingor vägrar D äta nåt på morgonen.
När nåt av dem tar slut ställer han tillbaka det tomma paketet på samma plats.
På så sätt missar vi att nåt är slut och behöver handlas.
När D upptäcker att det är slut exploderar han (numera är det bara små explosioner jämfört med de timslånga låsningarna han hade för minsta lilla förändring)
Det har också hänt att han blivit sur och gått till skolan utan frukost för att filen varit slut. När han har gått upptäckte jag att det fanns 2 oöppnade filmjölkspaket längre in i kylen. D hade tagit ett tomt paket och antagit att det varit det enda paketet i kylen.
Pheew liksom. Men vi lär oss hur vi ska hantera detta.
Vi försöker träna D att slänga bort tomma paket.
Vi kan jämföra lite med hur det var när D var yngre.
Bland annat när jag hällde i en mängd vatten i ett glas lagom till hans EYE-Q kapslar. D stod bredvid och exploderade plötsligt av ilska. Han kallade mig för olika dumma saker och jag stod som ett stort frågetecken och undrade vad som hade blivit så fel.. Till slut kom vi fram till den enkla förklaringen, jag hade hällt i fel mängd vatten än vad D hade förväntat sig. Nå, låsningen var ett faktum och det var bara att hoppa över den gången trots att jag försökte rätta till mängden.
Likadant har det varit med olika saker i samband med maten. Fel märke på maten, fel mängd, fel kombination, fel placering på tallriken, fel konsistens, fel lukt.
Redan när D var en liten bebis hade han bekymmer med fast föda. På hans första förskola satt fröken med honom i nå timme och gav honom puréad mat då han inte klarade av små små bitar ens.
D: (lite irriterad över mammans kork) häller jag filmjölken över flingorna blir de ju fuktiga och förlorar smak! Fattar du? - det här är perfekt!
Glömmer vi köpa fil och flingor vägrar D äta nåt på morgonen.
När nåt av dem tar slut ställer han tillbaka det tomma paketet på samma plats.
På så sätt missar vi att nåt är slut och behöver handlas.
När D upptäcker att det är slut exploderar han (numera är det bara små explosioner jämfört med de timslånga låsningarna han hade för minsta lilla förändring)
Det har också hänt att han blivit sur och gått till skolan utan frukost för att filen varit slut. När han har gått upptäckte jag att det fanns 2 oöppnade filmjölkspaket längre in i kylen. D hade tagit ett tomt paket och antagit att det varit det enda paketet i kylen.
Pheew liksom. Men vi lär oss hur vi ska hantera detta.
Vi försöker träna D att slänga bort tomma paket.
Vi kan jämföra lite med hur det var när D var yngre.
Bland annat när jag hällde i en mängd vatten i ett glas lagom till hans EYE-Q kapslar. D stod bredvid och exploderade plötsligt av ilska. Han kallade mig för olika dumma saker och jag stod som ett stort frågetecken och undrade vad som hade blivit så fel.. Till slut kom vi fram till den enkla förklaringen, jag hade hällt i fel mängd vatten än vad D hade förväntat sig. Nå, låsningen var ett faktum och det var bara att hoppa över den gången trots att jag försökte rätta till mängden.
Likadant har det varit med olika saker i samband med maten. Fel märke på maten, fel mängd, fel kombination, fel placering på tallriken, fel konsistens, fel lukt.
Redan när D var en liten bebis hade han bekymmer med fast föda. På hans första förskola satt fröken med honom i nå timme och gav honom puréad mat då han inte klarade av små små bitar ens.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)