Helt ok

Varje dag genom alla åren har jag alltid frågat D hur det varit på skolan idag. Svaret lyder nästan alltid: bra!

"Bra" även när han nästan fallit. "Bra"  när han blivit mobbad. "Bra"  när lärarna inte kunnat bemöta honom utifrån hans behov.

BRA är vad han ofta svarar. Kort och koncist. Han vet att det är vad jag vill höra. Det är inte ofta han svarar nåt annat. Men det händer, och har nyligen hänt när han varit så frustrerad över det här med resursskolan och vännerna.

Igår ställde jag samma fråga som vanligt. Jag vet egentligen hans svar. Jag vet inte varför jag ändå frågar samma sak varje dag. Kanske för att få någon sorts kontakt. Eller för att jag hoppas på nåt. Jag vet inte själv. Jag borde kanske göra på annat sätt. Men jag ställde samma fråga igår iallafall. Svaret förvånade mig.

- helt ok!

Jag blev så paff att jag bara stod och stirrade efter D när han gick förbi mig. Jag lyckades klämma fram: sa du att det var helt ok på skolan idag? Varpå han svarade ja.

Hela kvällen pirrade det i min mage.. Helt ok.. Nåt måste ha hänt! Vad??

Imorse kom det.. D steg upp, klädde på sig. Fixade mackor. Jag gick fram till honom och då sa han plötsligt:

- Vi har en jättebra vikarie

Jag kom på gårdagens "helt bra" och frågade i vilka ämnen de hade den här vikarien.

- i alla ämnen.

Och han fortsatte:

- Han spelar också. Så jag har addat honom i stream. Han ska vikariera idag också.

AHA! Han har funnit någon att dela sitt största intresse med!

Så synd att det bara är en vikarie........