Mamman: D, häller du så mycket flingor över filmjölken så svämmar det över. Du kan väl först hälla flingorna i tallriken sen ringla filmjölken över?
D: (lite irriterad över mammans kork) häller jag filmjölken över flingorna blir de ju fuktiga och förlorar smak! Fattar du? - det här är perfekt!
Glömmer vi köpa fil och flingor vägrar D äta nåt på morgonen.
När nåt av dem tar slut ställer han tillbaka det tomma paketet på samma plats.
På så sätt missar vi att nåt är slut och behöver handlas.
När D upptäcker att det är slut exploderar han (numera är det bara små explosioner jämfört med de timslånga låsningarna han hade för minsta lilla förändring)
Det har också hänt att han blivit sur och gått till skolan utan frukost för att filen varit slut. När han har gått upptäckte jag att det fanns 2 oöppnade filmjölkspaket längre in i kylen. D hade tagit ett tomt paket och antagit att det varit det enda paketet i kylen.
Pheew liksom. Men vi lär oss hur vi ska hantera detta.
Vi försöker träna D att slänga bort tomma paket.
Vi kan jämföra lite med hur det var när D var yngre.
Bland annat när jag hällde i en mängd vatten i ett glas lagom till hans EYE-Q kapslar. D stod bredvid och exploderade plötsligt av ilska. Han kallade mig för olika dumma saker och jag stod som ett stort frågetecken och undrade vad som hade blivit så fel.. Till slut kom vi fram till den enkla förklaringen, jag hade hällt i fel mängd vatten än vad D hade förväntat sig. Nå, låsningen var ett faktum och det var bara att hoppa över den gången trots att jag försökte rätta till mängden.
Likadant har det varit med olika saker i samband med maten. Fel märke på maten, fel mängd, fel kombination, fel placering på tallriken, fel konsistens, fel lukt.
Redan när D var en liten bebis hade han bekymmer med fast föda. På hans första förskola satt fröken med honom i nå timme och gav honom puréad mat då han inte klarade av små små bitar ens.
D: (lite irriterad över mammans kork) häller jag filmjölken över flingorna blir de ju fuktiga och förlorar smak! Fattar du? - det här är perfekt!
Glömmer vi köpa fil och flingor vägrar D äta nåt på morgonen.
När nåt av dem tar slut ställer han tillbaka det tomma paketet på samma plats.
På så sätt missar vi att nåt är slut och behöver handlas.
När D upptäcker att det är slut exploderar han (numera är det bara små explosioner jämfört med de timslånga låsningarna han hade för minsta lilla förändring)
Det har också hänt att han blivit sur och gått till skolan utan frukost för att filen varit slut. När han har gått upptäckte jag att det fanns 2 oöppnade filmjölkspaket längre in i kylen. D hade tagit ett tomt paket och antagit att det varit det enda paketet i kylen.
Pheew liksom. Men vi lär oss hur vi ska hantera detta.
Vi försöker träna D att slänga bort tomma paket.
Vi kan jämföra lite med hur det var när D var yngre.
Bland annat när jag hällde i en mängd vatten i ett glas lagom till hans EYE-Q kapslar. D stod bredvid och exploderade plötsligt av ilska. Han kallade mig för olika dumma saker och jag stod som ett stort frågetecken och undrade vad som hade blivit så fel.. Till slut kom vi fram till den enkla förklaringen, jag hade hällt i fel mängd vatten än vad D hade förväntat sig. Nå, låsningen var ett faktum och det var bara att hoppa över den gången trots att jag försökte rätta till mängden.
Likadant har det varit med olika saker i samband med maten. Fel märke på maten, fel mängd, fel kombination, fel placering på tallriken, fel konsistens, fel lukt.
Redan när D var en liten bebis hade han bekymmer med fast föda. På hans första förskola satt fröken med honom i nå timme och gav honom puréad mat då han inte klarade av små små bitar ens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar